Vårförhållanden i fjällen i samband med snösmältning

När våren kommer till fjällen och snösmältningen kommer igång på allvar kan det ofta uppstå stora besvär att ta sig fram i terrängen. Smältvattnet bidrar till att både mindre och mellanstora vattendrag bryter upp och kan bli ordentligt strida och svåra att passera.  

Som tur är så sker den mest omfattande snösmältningen i maj månad då det är relativt få besökare i fjällen och fjällstugor och fjällstationer är i regel stängda. Men senvåren är ändå en populär årstid för skidturer då dagarna är långa och skidföret under vissa perioder kan vara bra, men det gäller att veta var i terrängen det är enklast att hitta bra och säkra färdvägar.  

Oftast är det störst utmaning att färdas i dalgångar där vattendragen ofta är som störst. Högre upp på kalfjället är det i regel mer snö och mindre smältvatten. 

Snöbryggor
En annan viktig sak att komma ihåg är snöbryggor över vattendrag.  Snöbryggor förekommer på många platser  och försvagas efterhand om vattenståndet ökar eller om vattnet smälter snöbryggan underifrån.

En snöbrygga är aldrig helt säker att passera över och många allvarliga olyckor har inträffat vid passage över en snöbrygga 

När snösmältningen kommer igång så är det i regel en period som inte upphör innan det mesta av snön har smält av. Men intensiteten i snösmältninegn beror på temperaturen, nederbörd i form av regn och snöns vatteninnehåll i övrigt.  

Slush flows/Slasklaviner
En annan risk med snabb snösmältning i kombination med regn är att slasklaviner kan börja uppträda, s.k slushflows, vilket är s.k. massflöden som består av en blandning av vatten och snö. Till skillnad från laviner i snö utlöses de i flackare terräng, vanligtvis mellan 5 ° och 30 °, vanligtvis vid kraftigt regn och / eller vid intensiv period av snösmältning. I vårt nordiska klimat uppstår de oftast i slutet av vintersäsongen i perioder av snabb snösmältning, ofta i kombination med regn.

Nere i Mellaneuropa förekommer de oftast i kombination med extrem snösmältning. Båda processerna kan leda till en snabb ökning av vattenhalten i snötäcket vilket är den utlösande faktorn. Helt enkelt av de anledningen att bindningarna mellan enskilda snökristaller försvagas av det fria vattnet och hela snötäcket kan bli en instabil blandning av snö och vatten.

Slushflows kan vara mycket destruktiva naturfenomen. När en den väl utlöses kan den bli destruktiv på grund av dess hastighet och den höga densiteten och de kan både erodera landskapet och medföra betydande transport av sediment och stenar på väg ner i terrängen.

Det finns idag inget säkert sätt att göra prognoser av när en slasklavin eller slushflows inträffar, men en tumregel är att alltid vara försiktig när man under senvåren i samband med snabb snösmältning färdas i närheten av bäckar eller sänkor i terrängen, särskilt om man ser tecken på att fördämningar har börjat skapas längre upp i vattendraget och att snön börjar bli mörk och blå vilket betyder att den är mycket vattenmättad och även isoterm, dvs att hela snötäcket är ruttet och 0 grader.