Snabb snösmältning, höga vattenflöden och slasklaviner

Under senvåren i maj kan det snabbt bli riktigt varmt i delar av fjällområdet och därmed har kommer snösmältningen att börja på allvar. Det betyder även att det kan bli besvärligt för de som arbetar eller besöker fjällområdet då vattenflödet i mindre och mellanstora vattendrag kan komma att öka snabbt och i många fall, försvåra färdsel i framförallt i och kring djupa dalgångar i fjällområdet. Hur stora problemen blir beror på temperaturen och nederbörd i regn samt hur snabbt snösmältningen går i övrigt.

En annan risk med snabb snösmältning i kombination med regn är att slasklaviner kan börja uppträda, s.k slushflows, vilket är s.k. massflöden som består av en blandning av vatten och snö. Till skillnad från laviner i snö utlöses de i flackare terräng, vanligtvis mellan 5 ° och 30 °, vanligtvis vid kraftigt regn och / eller vid intensiv period av snösmältning. I vårt nordiska klimat uppstår de oftast i slutet av vintersäsongen i perioder av snabb snösmältning, ofta i kombination med regn.

Nere i Mellaneuropa förekommer de oftast i kombination med extrem snösmältning. Båda processerna kan leda till en snabb ökning av vattenhalten i snötäcket vilket är den utlösande faktorn. Helt enkelt av de anledningen att bindningarna mellan enskilda snökristaller försvagas av det fria vattnet och hela snötäcket kan bli en instabil blandning av snö och vatten.

Slushflows kan vara mycket destruktiva naturfenomen. När en den väl utlöses kan den bli destruktiv på grund av dess hastighet och den höga densiteten och de kan både erodera landskapet och medföra betydande transport av sediment och stenar på väg ner i terrängen.

Det finns idag inget säkert sätt att göra prognoser av när en slasklavin eller slushflows inträffar, men en tumregel är att alltid vara försiktig när man under senvåren i samband med snabb snösmältning färdas i närheten av bäckar eller sänkor i terrängen, särskilt om man ser tecken på att fördämningar har börjat skapas längre upp i vattendraget och att snön börjar bli mörk och blå vilket betyder att den är mycket vattenmättad och även isoterm, dvs att hela snötäcket är ruttet och 0 grader.
Slasklaviner kan vara potentiellt dödliga vilket flera exempel de senaste årtiondet har påvisat i framförallt Norge, men genom att de oftast förekommer under maj månad då få människor är ute på fjället samt att de ändå är relativt sällsynta medför att relativt få olyckor har registrerats.