Att bestiga Kebnekaise

Kebnekaise är Sveriges högsta berg och har lockat besökare sedan den första dokumenterade bestigningen 1883. Massivet har två huvudtoppar där den glaciärtäckta sydtoppen är vanligast att bestiga, medan nordtoppen nås via en snö/istäckt ryggformation som är både exponerad och tekniskt krävande och som kräver alpin erfarenhet, rätt utrustning och normalt med bergsguide för att nås på ett säkert sätt. Nordtoppen är Sveriges högsta punkt sedan 2019 efter många års av avsmältning av sydtoppens toppglaciär.
Den vanligaste vägen till sydtoppen och även den säkraste som man kan vandra utan att behöva klättra är via västra leden. Turen är omkring 20 kilometer fram och tillbaka, omfattar cirka 1 800 höjdmeter och tar normalt 10–15 timmar. Terrängen är bitvis brant, stenig och snötäckt. Tidigare har det även gått att nå toppen via den s.k. östra leden men inför sommaren 2026 är STF:s guidning på östra leden pausad på grund av ökade risker för bland annat stenras, glaciärsprickor och föränderliga snö- och isförhållanden.
För en säkrare topptur:
- Kontrollera väderprognosen och de aktuella mätvärdena från väderautomaten på Kebnetjåkka. Stationen ger en bra bild av hur kallt och blåsigt det kan vara på hög höjd under toppturen. Tänk på att vädret kan förändras snabbt. Länk till väderstationen
- Fråga personalen på STF Kebnekaise fjällstation om aktuella snö-, väder- och ledförhållanden.
- Starta tidigt och räkna med att turen tar hela dagen.
- Ta med karta och kompass, förstärkningskläder, regnkläder, mat, varm dryck och första hjälpen.
- Gå tillsammans med någon och håll ihop gruppen. Meddela någon vilken väg ni tar och när ni planerar att vara tillbaka.
- Vänd om vädret försämras, någon blir trött eller tiden inte räcker, toppen finns kvar till nästa gång du vill försöka.
- Undvik att glida på snöfält – det kan vara omöjligt att bromsa före stenarna nedanför.
- Ring 112 om ni befinner er i en nödsituation men räkna inte alltid med med mobiltäckning.
Finns flera bra filmer att titta på för att lära sig mer om Kebnekaise, här en länk till en film från Kiruna Fjällräddarförening om en tur efter västra leden och om hur man förbereder sig. Länk till filmen
Historik kring Kebnekaises toppstugor
Kebnekaise har sedan lång tid varit av stort intresse för friluftslivet där flera tusen människor uppskattningsvis bestiger Sveriges högsta fjäll varje år. Vädret på Kebnekaises sydtopp är förmodligen den hårdaste miljö man kan uppbringa i Sverige med återkommande orkanvindar, snö och minusgrader under nära 10 månader per år. Dessa förhållanden sliter hårt på alla typer av byggnader så även dessa säkerhetsstugor.
För att förebygga olyckor och för att kunna söka skydd om vädret skulle bli för dåligt på Sveriges högsta topp, byggdes redan 1924 den första säkerhetsstugan.

Den låg ungefär 300 meter nordväst om där Östra leden kommer uppför bergssidan från Björlings glaciär på 1940 m.ö.h. Byggnadsmaterialet hade då färdats med hästtransport från Kiruna för att så småningom lastas om på Nikkaluoktabornas klövjerenar och slutligen från ”Kaffedalen” bäras upp till byggplatsen.
Den första säkerhetsstugan ersattes 1962 av en ny stuga. Det är den stuga som idag kallas för ”Gamla toppstugan”. Ännu en säkerhetsstuga uppfördes 1983. Den kallades för ”Nya toppstugan” och är sedan 2018 avvecklad. Den var större än de tidigare och relativt modern, med utedass och kamin med britsar. Den låg på i princip samma höjd som den gamla toppstugan, men 100–200 meter längre västerut. Följer man västra leden så fick man syn på denna stuga först. Mellan de två stugorna gick en fångstarm så att man inte skulle missa dem. Båda stugorna hade kamin för att kunna elda i nödfall om det nu fanns någon ved att elda med. Stugan invigdes som en del av 100-årsminnet av första bestigningen av Kebnekaises sydtopp.
Sedan 2017 finns en ny toppstuga som är placerad på 2030 möh, dvs strax under sydtoppen. Den är öppen året runt men har varken kamin eller annan värme men erbjuder skydd för vind och regn.