Fakta om laviner

Laviner är ett naturfenomen som många människor fascineras av, men som också årligen kräver nära 200 människoliv i Europa. Även svenska skidåkare, klättare och snöskoteråkare drabbas. Under perioden 2001-2023 har 58 svenskar omkommit i laviner varav 47 omkommit utomlands och 11 personer i lavinolyckor inom Sverige.  I tillägg till detta har 3 utländska medborgare omkommit i Sverige.  Under 2023 har 7 svenskar omkommit i lavinrelaterade olyckor. 


Laviner får stor uppmärksamhet i media men de flesta människor har aldrig sett eller själv drabbats av en lavin. Vi försöker här reda ut begreppen.

Vad är en lavin?

Definitionen på en lavin är en snömassa som rör sig. Det finns olika typer av laviner, men de som oftast orsakar olyckor är flaklaviner. I en flaklavin "lossnar" ett sammanhängande flak av snötäcket på en gång och rusar nedför berget. Snömassorna accelererar fort. Är sluttningen brant och lång är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga.

Laviner är vanliga i alla branta bergsområden där det finns snö. De allra flesta laviner går spontant vid stora snöoväder och passerar obemärkt förbi. Det förekommer att stora spontana laviner drabbar människor i byar, på vägar eller på järnvägar, men på många platser har man byggt bort de största riskerna. De flesta lavinolyckor idag drabbar människor som själva sökt upp branta snöfält. Det kan vara skoteråkare, skidåkare, andra friluftsmänniskor eller människor som arbetar i brant bergsterräng.

Hur startar en flaklavin?

Den direkta orsaken till att människor startar laviner är den extra tyngden på snötäcket. Nere i snön finns andra förklaringar. Snötäcket kan vara i ett skört tillstånd där belastningen av en enda människa är nog för att starta en kedjereaktion, en kollaps nere i snötäcket. Hur långt ned i snön kollapsen sker och hur långt den sprider sig avgör hur stor lavinen blir.

Nere i snötäcket finns olika lager av snö. Vissa är mjuka och lösa och andra hårdare och kompaktare. De mjuka lagren kallar vi för svaga lager och det är de som kollapsar (brister) och orsakar lavinen. Det är i det svaga lagret som lavinen breder ut sig. De kompaktare snölagren ovanpå är flaket och det är den snön som bildar själva lavinen. Sprickorna som syns på snöytan uppstår precis innan lavinen sätts i rörelse

Snötäcket är summan av alla vinterns snöfall och består av snölager som har olika egenskaper. Vissa lager är tätt packade och har många bindningar mellan snökristallerna som gör att de sitter ihop i ett flak. Andra är sköra, har få bindningar och kan tryckas ihop om de utsätts för belastning. Brottet (eller kollapsen) sker i ett svagt lager i snötäcket och kan sprida sig mycket snabbt över en hel sluttning. Friktionen mellan snöflaket och den underliggande snön (eller marken) minskar. Sprickor syns i kanterna av snöflaket och det börjar röra på sig allt snabbare – ju brantare sluttningen är desto fortare.

Tre faktorer samverkar vid varje lavinolycka

1. Terrängen, det måste vara brant för att det ska gå laviner.
2. Snön, snön måste vara instabil. Ofta pratar man som om lavinfaran var lika överallt, men verkligheten är oftast en annan. Snön skiljer sig i olika väderstreck och höjd över havet och det gör lavinfaran också.
3. Människan, utan oss inga olyckor utan bara ett spännande naturfenomen.

Konsten att undvika laviner är att vi som Människor väljer terräng efter de förutsättningar som finns i snön, (och vår egen okunskap om dem).

Då ökar lavinfaran

Lavinfaran och stabiliteten i snötäcket skiftar med vädrets växlingar. Det är vädret som bygger ett instabilt snötäcke, som i sin tur orsakar laviner. Men det är inte bara dagens väder som har betydelse, utan allt väder som varit tidigare i vinter. Därför är det svårt för oss som enskilda friluftsmänniskor att använda vädret som ett säkert tecken på liten eller stor lavinfara.

Viktiga signaler

• Att det går laviner, att snötäcket kollapsar med suckande ljud eller att det bildas långa sprickor i snötäcket. Att lavinprognosen för området beskriver lavinfaran som betydande eller större.
• En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Snötäcket måste anpassa sig till de nya förhållandena, och under tiden kan snötäcket vara instabilt.

Fakta om lavinolyckor

De flesta som drabbas är friluftsmänniskor som vistas på branta snöfält, såsom skidåkare och skoteråkare. De flesta svenskar som skadas eller dör i laviner drabbas utomlands. Den vanligaste dödsorsaken i en lavin är att offren kvävs när de begravs under snö. Det är inte heller ovanligt att människor dör eller får allvarliga skador av traumat när de kastas ut för stup, krockar med träd etc.

Snön i en lavinkägla packas hårt och blir man helt begravd är det omöjligt att ta sig ur själv. Däremot finns det luft även i den hårt packade lavinsnön, och en människa som blivit begravd kan ofta andas en liten stund. Erfarenheterna visar att de första 15 minuterna är mycket viktiga om man ska kunna rädda lavinoffer. Efter 15 minuter stiger dödligheten snabbt.

Störst chans att snabbt kunna hjälpa vid en olycka har kamrater i samma grupp som offret. Det förutsätter att de inte också är begravda, att de har lavinräddningsutrustning och att de vet hur de ska använda den.

Skidpatrullörer, fjällräddare och andra organiserade räddningsarbetare är tränade på att söka efter lavinoffer, men kan ha svårt att hinna på plats i tid för att rädda liv.

Här kan det gå laviner

Laviner är vanliga i alla branta bergsområden där det finns snö. Laviner startar på branta sluttningar, men när de väl har startat kan de nå flackare terräng nedanför.

Lutningen på sluttningen är helt avgörande för lavinfaran. I torr vintersnö är laviner möjliga när det är brantare än ca 25 grader. I regel blir laviner vanligare och farligare desto brantare sluttningen är. Det gäller till dess att det är för brant för snön att ligga kvar i sammanhängande snöfält.

Bästa sättet att ta reda på lutningen är att mäta den med en lutningsmätare. De finns i vissa kompasser eller som app till mobilen. På www.lavinprognoser.se kan du hitta ett kartverktyg för att bedöma om det är brant nog för laviner.  Med tiden lär man sig att uppskatta lutningar. 25 grader är ungefär så brant som en svart pist i en skidbacke.

På vissa platser gör terrängen att konsekvenserna av en lavin blir särskilt allvarliga. Dessa platser kallas för terrängfällor. Terrängfällor är faror som finns i lavinens bana. En lavin når snabbt stora hastigheter och träd och stup göra att man kan slås ihjäl även vid en liten lavin. Raviner och svackor kan göra att snömassorna i en lavin samlas på en liten yta och man blir djupt begravd. På en mycket stor sluttning kan laviner också bli mycket stora.

Lavinfaran vid ett specifikt tillfälle beror på hur snötäcket ser ut just då. Det är betydligt svårare och osäkrare att avgöra om snötäcket är stabilt eller inte än att konstatera om terrängen är brant nog för laviner eller om det finns terrängfällor som minskar chanserna att överleva en lavin. Den viktigaste kunskapen är därför att lära sig läsa terrängen. 

Lavinprognoser

För 6 områden i svenska fjällen finns lavinprognoser vilka publiceras dagligen mellan 15 december fram till mitten av maj. I en lavinprognos så kan man få veta mer om hur lavinfarligt det är och var samt på vilket sätt. Du hittar lavinprognoser på www.lavinprognoser.se