Vad har isar med laviner att göra? Ja, mer än du kanske tror. Låt oss göra ett tankeexperiment. Du är på väg ut på ett brant snöfält. Stanna nu till och föreställ dig att snön du ser på sluttningen egentligen är den nylagda isen på en sjö. Vad får det för konsekvenser för ditt sätt att tänka? Kommer du att handla annorlunda? Jag tror det. Vi byter ut snö mot is och ser vad som händer. Stefan Mårtensson, lavinkonsult ger här några goda råd och tips för en ökad lavinsäkerhet och hur du kan tänka...annorlunda.
Du skulle nog känna en större respekt. Redan som barn blir vi strängt tillsagda att hålla oss borta från isarna. Isen är ju farlig och oberäknelig. Alla har vi hört berättelser om dåliga isar och drunkningsolyckor. Det finns kanske någon man känner som gått igenom, blivit blöt och sedan berättat om kylan och skräcken. Rädslan är välgrundad och skapar en sund varsamhet. Du skulle säkert känna till historien, eller så skulle du spontant fråga efter den.
Vilka områden ska man undvika? Var brukar det vara råkar eller öppet vatten? Kanske skulle du få svar som "Akta dig för isen utanför Johanssons udde" eller "Isen är alltid svag i hamninloppet". Från mun till mun och från generation till generation har kunskapen förts vidare. Isar har ofta svaga områden som består år efter år.
Att känna till isens historia gör att du undviker att göra om andras misstag. Du skulle närma dig det okända underlaget med försiktighet. Låt mig ge ett exempel. En dag såg jag några barn som med klubbor och puck var på väg ut på den nylagda isen. De skulle till säsongens första hockey på naturis. Det som sedan utspelade sig var en uppvisning i metodisk riskbedömning. Till en början kastade de ut stenar på isen för en första kontroll. När de allra tyngsta stenarna studsade stumt på isen var det dags för nästa steg.
Den modigaste vågade sig ut någon meter och hoppade sedan allt han kunde upp och ner. Isen höll fortfarande. Därefter flyttade han sig ytterligare några meter ut och upprepade proceduren. Allt medan hans kompisar vaksamt höll ett öga på honom med en brädstump och en bit rep nära till hands.
Sedan kom fler ut på isen, till en början nervöst stampande för att bekräfta att det de sett var trovärdigt. Först när de hade kontrollerat hela isen kunde spelet börja. De hade förstås varken hjälmar eller isdubbar men de hade visat ett stort mått av aktsamhet i sitt sätt att närma sig den okända isen. Du skulle ta med dig bra kompisar och riktig utrustning. De flesta känner nog intuitivt på sig att man inte ska vara ensam på isen. Kör du skoter känner du dig trygg med en kompis en bit bakom på lagom avstånd. Väljer du att köra på svaga isar har du med stor sannolikhet dessutom både flytoverall och isdubbar med dig. Går du igenom är det mycket svårt att på egen hand ta sig upp igen.
Din kompis och din utrustning är din livförsäkring. Du skulle säkert ha gått en kurs. Nästan alla som åker långfärdsskridskor har någon gång gått en kurs. De flesta skridskoklubbar och föreningar erbjuder kortare uppfräschningar och längre utbildningar inför varje säsong med plurr och andra isövningar. Ibland är det ett krav på att du har gått en kurs för att få följa med på ledarledda turer. Kunskap är allt när det gäller att läsa isar och ta sig upp ur en isvak. Visst skulle du tänka annorlunda om snön på sluttningen vore is på en sjö.
Men vad har nu isvett med lavinsäkerhet att göra? Ganska mycket faktiskt. Lavinsäkerhet handlar nästan uteslutande om hur vi tänker. Hur vi samlar in information, fattar beslut och vilka risker vi väljer att ta. Det är inne i vårt huvud som vi måste bli säkra. Då kan det vara bra att tänka i nya banor och utmana hjärnan. Kanske hjälper det då att blunda och tänka sig att den snörika sluttningen egentligen är den nylagda isen på sjön hemma. Håller verkligen snön? Var brukar den vara svag? Finns det någon säker sluttning att hoppa och testa styrkan på? Håller vi tillräckliga avstånd från varandra? Har alla med sig sin säkerhetsutrustning? Pröva att ge dig ut på hal is i vinter - i alla fall i tanken.
Sätt dig i skolbänken!
"Bänken" är kanske fel ord. Bra lavinkurser genomförs alltid utomhus och i lämplig terräng. Lavinkunskap lär man sig ute i verkligheten. Välj en kurs med en utbildad lavininstruktör eller bergsguide och lär dig mer om vägval och räddningsmetoder. Användandet av säkerhetsutrustning som transceiver, sond och spade kräver både ordentlig utbildning och mycket övning.
Ny svensk lavinbok
"Lavinsäkerhet" heter den nya svenska lavinboken. Det är en översättning av den mycket ansedda kanadensiska "Backcountry Avalanche Awareness". Den engelska versionen har under flera år använts på svenska lavinkurser och nästan 800 svenska kursdeltagare har den redan hemma i bokhyllan. Nu kommer den efterlängtade översättningen i snygg design och med nya bilder.
Läs mer om boken och beställning
Läs mer på webben:
www.snorapporten.se/lavinrisk
www.slao.se/Lavin.asp
www.sbo.nu/
www.arelavincenter.se/
www.abisko.nu/vinter/lavin/