Hur skapas en lavin?

Varför går det laviner?  Det är en fråga med många svar. För att snötäcket är svagt och instabil? För att det snöat blåst de sista dagarna? För att sluttningen är brant och det brukar gå laviner där? Eller för att en skidåkare for ut på sluttningen och startade lavinen?

Alla svar är riktiga. En rad faktorer måste samverka för att skapa laviner. De är dessutom följden av en kedja av händelser. Lavinolyckor inträffar när människor startar eller står i vägen för lavinerna.

 

Den här bildserien är inte det enda receptet på laviner, det finns många andra. Men lavinolyckor har alltid en sak gemensamt och det är att människor befinner sig på fel plats vid fel tillfälle. Oftast av den enkla anledningen att laviner gillar exakt samma terräng som många skid- och skoteråkare.

 

Det är inte ett väder som skapar flaklaviner, det är olika väder som följer efter varandra. Hela vinterns väder finns bevarat i snötäcket som olika lager i snön. Vissa är kompakta och hårda, andra är mjuka och lösa. Detta är nyckeln till att flaklaviner bildas.

De lösa och mjuka lagren kallar vi för svaga lager och man kan säga att de orsakar laviner. Det är de svaga lagren som kollapsar och sprider lavinen. De kompaktare lagren kallas för flak och det är snön i flaken som bildar själva lavinen. Tjocka flak ger stora laviner, tunna och mjuka flak mindre.

 

Milda perioder lämnar efter sig skarar och hårt packade snölager. När det är kallt och klart väder bildas istället lager med svag snö. Tittar vi ned i snötäcket kanske vi kan upptäcka skaren från ett regnet tidigare i vinter, rimfrosten som bildades när det blev klart kallt och ett tjockare snöflak efter snöfallet och vinden som följde därefter


Nya snöfall begraver de svaga lagren, skyddar dem från väder och vind och gör
dem mycket svåra att upptäcka. Nysnön kan också vara ett svagt lager i sig själv.

  

Vinden är den stora lavinbyggaren och de flesta laviner startar i samband med snödrev. Av några decimeter nysnö kan vinden skapa metertjocka flak på läsidorna av fjället. Där drevsnön lägger sig får vi en av byggstenarna i en flaklavin - flaket. Vikten av drevsnön betyder också mycket stress och last på den andra komponenten - de svaga lagren i snötäcket.

Vinden och solen gör att snötäcket kommer se helt olika ut i olika väderstreck och höjder på fjället. Den ena sidan av fjället kan vara lavinfarlig och den andra säker.

 

 

De flesta laviner startar spontant, men vid lavinolyckor är det nästan alltid människor
som startar dem. Det finns flera typer av laviner men flaklaviner i torr och kall snö är de som främst orsakar olyckor. För att de ska starta måste det vara brant – minst 25 grader, de allra flesta laviner startar på sluttningar som är brantare än 30 grader. En enkel regel är att laviner blir vanligare och får större konsekvenser ju brantare terrängen är till dess att det är så brant att snön har svårt att ligga kvar.

Laviner beror alltså inte på en faktor utan på många. Det gör det extra svårt för oss människor att hantera dem för det finns inga enkla mönster att se. Inga sluttningar är lavinfarliga jämnt, det går inte laviner precis överallt ens under de mest extrema dagarna och en solig dag kan ibland vara lavinfarlig – andra gånger inte.

 

Nationella lavinutbildningar