Snöskoteråkning i Sverige 2014 – trender, vanor, attityder och kunskapsnivåer

Under våren 2014 genomfördes en stor enkätundersökning kring snöskoteråkning i Sverige. Undersökningen är en del av Fjällsäkerhetsrådets arbete för att öka säkerheten i samband med snöskoteråkande med fokus på fjällen. Syftet är ytterst att minska antalet snöskoterolyckor.

Åkvanor, kunskaper och attityder kring ett antal centrala ämnesområden har kartlagts hos 3 000 personer som alla är vana skoterförare. Kunskaperna som genererats i samband med denna undersökning kommer att utgöra grund för fortsatt kommunikation med snöskoterförare kring riskminimering, säkerhetstänkande och attityder kring snöskoteråkning.Projektet har genomförts av Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd och Nationella snöskoterrådet i samarbete med snöskotermagasinen Snowmobile och Snowrider.

Här följer några av slutsatserna från rapporten:

  • En av fyra har varit med om olycka med personskador
  • Friåkare och yngre mest riskbenägna.
  • Klart nej till alkohol.
  • Körning utanför leder ökar.
  • Mountain-skotrar vanligast.
  • Flera med direkt lavinerfarenhet.
  • Få använder lavinsändare.
  • Begränsat antal med god lavinkunskap.
  • Lavinbedömningar värderas högt men informationen svår att finna.

Medvetenhet om olycksrisker vid iskörning.

  • En av fyra placerar barn framför sig. Rekommendationen är att alltid placera barn bakom sig på snöskotern eller i en pulka med en vuxen. En av fyra placerar ändå barnet framför sig på snöskotern. Flera uppger att de vet att det är fel men gör det ändå.
  • Mer än hälften av dödsfallen på snöskoter sker genom drunkning. Förarna är dock mycket medvetna om riskerna vid körning på is, särskilt i början och slutet av säsongen. Denna insikt kan bana väg för ett förändrat beteende. I samma grupp svarar sex av tio att det är viktigt att kunna ta del av lavinbedömningar över den terräng där de ska åka de kommande dagarna.
  • Bara tre av tio tycker att det är lätt att få tag på information om lavinfara och lavinterräng. Av dem som ofta eller ibland kör i lavinterräng bedömer tre av tio att de har god kunskap om laviner och lavinsäkerhet. Det understryker slutsatsen att förmågan att möta laviner är begränsad hos de snöskoterförare som rör sig i lavinterräng.
  • I samma grupp är det bara en av sju som använder lavinsändare.Av dessa är det fyra av tio som sällan eller aldrig tränar användning. Det stora flertalet som kör i lavinterräng har därför ytterst begränsade förutsättningar att hantera en lavinolycka.
  • En av tre kör ofta eller ibland snöskoter i lavinterräng. Omkring två av tio i denna grupp har löst ut och i flera fall dragits med av laviner.
  • Valet av snöskoter följer åkbeteendet. Den enskilt vanligaste typen är en mountain-skoter som är särskilt anpassad för lössnöåkning och körning i brant terräng.
  • Friåkning, dvs. körning utanför markerade leder, är den vanligaste typen av åkning. Den har också ökat de senaste tre åren och förväntas fortsätta öka de kommande åren.
  • En majoritet av dödsolyckorna på snöskoter är alkoholrelaterade. En tydlig attitydförändring kan dock ses i svaren. Nio av tio tar avstånd från alkohol och skoteråkning. Förarna själva upplever också att attityden är betydligt mindre tillåtande idag jämfört med för tio år sedan.
  • Hälften av förarna är inte beredda att ta några risker för att få bra snöskoteråkning. Bland dem som är riskvilliga är friåkare och yngre överrepresenterade.
  • Var fjärde av förarna har egen erfarenhet av olyckor där de själva eller en passagerare har skadats.

    Ta del av hela rapporten här (PDF)

    Bilaga till rapporten med regionala resultat (PDF)

    Pressmeddelandet 12 dec 2014