Markerade leder i fjällen

Svensk fjällvärld är väl försedd med markerade leder och de flesta som vandrar och går på skidtur följer lederna. Bra skyltning finns vid startpunkter och där leder delas eller korsar varandra. Där finns avståndsmarkering och symboler för vinter- resp. sommarled, övernattningsstuga och telefon. Stora delar av ledsystemet ligger under s.k. statligt huvudmannaskap, men det finns också lokala leder som sköts av kommuner, turistanläggningar och skoterklubbar.

Naturvårdsverket är s.k. huvudman för det statliga ledsystemet som sträcker sig över ca 550 mil, länsstyrelserna i fjällänen har uppdraget att sköta vardagsarbetet med underhåll. I uppdraget ingår också ansvaret för rastskydd, vägvisning och broar.



Övernattningsstugorna i väglöst land drivs huvudsakligen av Svenska Turistföreningen men det finns även andra som erbjuder övernattningsmöjligheter.

Vinterleder

Vinterlederna är markerade med ledstjärnor – kryss på stolpar. När det är tillåtet att åka skoter sitter det en återkommande skotersymbol på ledstolparna. Ledstolparna sitter på 40 meters avstånd och kryssen sitter ca 150 cm från marken. När kryssen snöar över i frekventa områden förlängs de ibland med en vägkäpp.

Sommarleder

På kalfjället markeras sommarlederna i allmänhet med små stenrösen, ibland med röd färg i toppen. I fjällbjörkskogen är lederna ofta markerade med målade ringar eller prickar på träd. Lederna syns ofta som en vältrampad stig. På sina ställen går sommar- och vinterled parallellt, då är markeringen stolpar med röda kryss. (alltså vintermarkering)  Se upp så du inte hamnar på en vinterled på sommaren. Då kan du hamna i blötmarker eller rent av vara på väg rätt ut i en sjö. Fjällkartan och vägvisningen hjälper dig att komma rätt. Och på vinterlederna finns ingen stig att hålla sig till.

Om rastskydden

Rastskydd finns ofta utmed lederna på ungefär halva avståndet mellan övernattningsstugorna. De är avsedda för just rastning. Endast i nödfall får de användas för övernattning. Kamin finns men inte alltid ved, hjälptelefon finns ofta. I många rastskydd finns också hjälptelefon. Ofta ligger där en gästbok, som du skriver in dig i. Skulle något hända dig, är en anteckning i boken, om att du varit där, en värdefull information för fjällräddningen.



På leder där det rör sig mycket folk, kan det ibland vara trångt i rastskydden. Men du ska alltid känna dig välkommen. Det finns alltid plats för den som behöver få tak över huvudet. Det kan ibland innebära att den som varit inomhus en stund måste flytta på sej. 

Kom ihåg karta och kompass

Fjällkartan visar vilka slags leder som finns i ett område. Karta och kompass är ett trryggt hjälpmedel för trygg orientering, även om du bara tänker följa lederna. De berikar din tur och du kan se vad som väntar. Du är kan lätt känna dig otrygg ute om du inte kan orientera dig med hjälp av karta och kompass om vädret blir dåligt och du råkar komma ifrån leden.

Rapportering av en översyn som genomförts av Naturvårdsverket 2014

Naturvårdsverket och länsstyrelserna har länge sett ett stort behov av att genomföra en översyn av det ledsystem som staten fick ansvar för på 1970-talet. Två skäl till detta är det förändrade friluftlivet i fjällen vilket påverkar förvaltningen av lederna samt de bristande resurserna under en längre tid. Denna nulägesbeskrivning är ett delmoment i översynen. Den ska inte ses som en färdigbeskrivning av ledsystemet då den kommer att kompletteras under det fortsatta arbetet med översynen.

Ansvar
Ansvarsfö

rhållandet är i huvudsak det samma som när ledsystemet etablerades. Naturvårdsverket är huvudman för ledsystemet och ansvarar för centralt planerings- och samordningsarbete för ledsystemet medan Länsstyrelserna och Laponiatjuottjudus ansvarar för det operativa arbetet med skötsel och underhåll av leder. Till skillnad från allmänna skoterleder är ansvaret för sommar- och vinterleder inte lika tydligt reglerade i något lagrum. Här ger de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel viss vägledning.

Ledsystemet omfattning och skick

Vilka leder som ingår i dagens ledsystem har inte kunnat fastställas i denna nulägesbeskrivning men majoriteten är de samma som när Naturvårdsveket fick ansvaret för ledsystemet på 1970-talet. Ledsystemet består också av en stor mängd broar och rastskydd. Ledsystemets skick varierar från bra till undermåligt. Stora investeringar har gjorts på broar under de senaste åren och förbättring av vintermarkering pågår. Generellt sett lider stora delar av ledsystemet av en underhållsskuld och behöver rustas upp. Ytterligare broar behöver rustas upp eller bytas ut på flera håll, liksom flertalet rastskydd, spänger, ledmarkeringar och vägvisare.

Kostnader för upprustning och löpande förvaltning


Det behövs uppskattningsvis mellan 97 och 117 miljoner kronor för att rusta upp ledsystemet i dess nuvarande omfattning till ett lägsta acceptabelt skick. Att vidare förvalta detta upprustade system kostar uppskattningsvis mellan 25 och 30 miljoner kronor årligen (jmf 15 mkr som ges i bidrag idag). Slutsatsen är alltså att de bidrag som ges idag inte räcker till för att förvalta ledsystemet i dess nuvarande omfattning.

Resursbehov och förvaltning i framtiden

Hur ska framtidens ledsystem ska se ut och hur det ska förvaltas? Klart är att resurserna för dagens ledsystem inte räcker till och att ledsystemets omfattning måste anpassas till tillgängliga resurser.

Ledsystemet i fjällen har idag många funktioner. Lederna är inte bara viktiga för friluftlivet i fjällen och fjällsäkerheten utan är även en viktig resurs för den framväxande näringsgrenen naturturism och för näringslivsutvecklingen.

En ytterligare aspekt som bör beaktas är utseendet på dagens friluftliv. Friluftlivet har förändrats sedan staten fick uppdraget att ansvara över ledsystemet på 1970-talet vilket påverkar förvaltningen av lederna. Den stora utmaningen framöver är att skapa ett ledsystem och en förvaltning utifrån tillgängliga resurser som är ekonomiskt långsiktigt hållbar samtidigt som den är anpassad till dagens friluftliv.

Behov av ny kunskap och vägledning

En ny vägledning för förvaltning av ledsystemet behövs och innehållet i denna kommer delvis vara beroende i hur framtidens ledsystem slutligen kommer att se ut. I nulägesbeskrivningens sista del nämns ett antal utvecklingsområden som hittills har identifierats och som bör utredas och beskrivas i en reviderad vägledning för förvaltning av ledsystemet.

Det handlar om

  • vägledning kring miniminivåer och riktlinjer för förvaltningen
  • vägledning om kvalitetssäkring av broar
  • vägledning om åtgärder mot slitage
  • vägledning om förbättrad vägvisning
  • vägledning om hur man kan informera om lederna
  • vägledning för ökad säkerhet över sjö
  • isvägledning om sladdning av skoterleder
  • system för löpande besöksundersökningar
  • 

 Ta del av hela sammanställningen

Naturvårdsverkets rapport kring fjällderna 2014(PDF)


Fjällräddningen i Sverige

Massor att göra i fjällen